tonår

Förra fredagen badade vi. 
 
Att inte veta hur man ska förhålla sig till saker eller vem man vill vara är väl det som hela tonåren går ut på. Det är väl det som alla strävar efter under dessa år i hopp om att hitta sig själva. Kan på det sättet längta fem år fram i tiden, då jag kanske vet allt detta, och då kanske människor i min närhet också känner sig själva. Är trött på falskhet och hur alla kämpar för att bli omtyckta. Att alla kämpar för att vara på ett visst sätt så att folk ska tycka om dem och vilja vara med dem. Att folk inte bara kan slappna av och inte bry sig lika mycket om vad andra tycker om dem, för dem vet att dem tycker om sig själva och då blir andras åsikter inte lika viktiga. Själv behöver jag också bli sån.
Idag lyser i alla fall solen och jag ska plugga och åka till kyrkan. Igår blev jag klar med ett stort och sista arbete i samhällskunskapen och har nu bara lite småuppsatser kvar. Det är konstigt hur kul det kan vara att skriva uppsatser när man är inne i det, och hur extremt jobbigt det kan vara innan man tagit tag i det. Skönt att ha den gjord i alla fall. Imrogn åker jag till Farfars gamla sommarstuga och städar. nu vet ni.

Kommentarer
Postat av: Sofia

Kloka ord och kan bara säga att jag instämmer till hundra. Kände också sjukt mycket så i högstadiet/gymnasiet. Med glädjande nog kan jag med all säkerhet säga att det blir bättre. Efter studenden, när man är mer fri till att välja sina umgängen och sammanhang.

Svar: å va härligt! Taggar.
Anna Gyllensten

2014-05-30 @ 21:19:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0