om än oviss syns min vandringsstig

London var väldigt fint! Känns som att fram till och med min weekend i London med Pappa var fas 1 och tiden efter London är en ny era/fas 2. Efter den helgen hade jag halva tiden kvar. Nu har ytterliggare en vecka gått och det är typ 5 veckor kvar. Förra veckan hade jag lite moments när jag längtade hem mycket. Men känner nu att jag kommit över det lite. Kan sakna ibland att vara hemma med min familj och bli ompysslad och kunna vara totalt avslappnad. Tror dock att det är väldigt lärorikt att leva i ett annat land med helt nya människor. Om några veckor är jag ju dessutom hemma igen och gissar på att det då inte känns så speciellt som jag får det att verka i mitt huvud. 
Förra veckan jobbade jag fyra dagar (rekord hittills). Fick vara med och öppna Subway på morgonen. Hade först två shift där jag var med en som visade mig allt som skulle göras och sen i lördags öppnade jag hela restaurangen själv! Bakade 130 bröd, 40 kakor och fixade alla grönsaker. Var så orolig innan, men väldigt kul nu när jag klarat det! Har annars firat Bon Fire night och hängt med fina människor. 
Om en månad imorgon får jag reda på första urvalet för univeristet. Jag och Lina bokade biljetter till alex och sigges show i mars nästa år och insåg när jag gjorde det att jag inte har någon aning om i vilket land eller stad jag är i då? Går verkligen mot en oviss framtid. Har lite blandade känslor om hur jag ska göra, men försöker vara lugn i att det blir bra var jag än hamnar. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0