Framme i Sheffield

Jag är i Sheffield! Jag är så förvånad över min lugna reaktion än så länge. Har typ gått runt och tänkt "Oj, det är andra kvällen och jag har inte fått panik" och sen "Oj det är tredje dagen och jag har inte fått panik". Jag trodde verkligen att jag tidigt i början skulle få panik och bara "vad har jag gjort?". Men det sjuka är att allt känns så naturligt. När jag skulle åka till Sheffield från London och satt i bussen så väntade jag verkligen på att jag skulle få ångest och ont i magen, men det kom aldrig. Jag kände mig bara lugn. Det känns inte som att jag gjort en stor grej och flyttat till ett annat land, det känns typ redan som hemma? Har insett hur enkelt det är att umgås med engelsktalande personer, det känns nästan som att de kan svenska. Alla känns väldigt goa och fina människor. Speciellt hon som jag bor med, Steph. Åh vad jag gillar henne. Hon är en av två tjejer som jag delar huset jag bor i med. Hon hade ordnat ett jättefint välkomstarrangemang (vid sängen) och hon tar hand om mig jättemycket (väldigt skönt). Igår satt vi uppe länge och åt och pratade om våra liv och vår tro. Vi har samma smak i mat också - nyttigt och vegetariskt. Är så tacksam över hur bra allt känns, känns som att det är här jag ska vara.

Kommentarer
Postat av: Sofia

Men ÅH, HUR mysigt ser det inte ut?! Blir avis..;) Åh vad roligt att höra att det känns bra. Kram <3

2016-09-14 @ 20:03:50
Postat av: ovster

alltså vad skönt! tror detta blir jättebra för dig, ska följa med spänning ;););) ärligt då

2016-09-14 @ 22:08:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0