The Maze Runner

Igår läste jag äntligen ut The Maze Runner. Hade egentligen velat stänga in mig på mitt rum i typ två dagar och läsa konstant, men skolan och allt annat som existerar har gjort det omöjligt. Hela familjen har nu i december sagt om och om igen "tänk, för två år sedan var vi i thailand nu", och kan inte riktigt släppa det. Känner verkligen att jag hade gjort ca vad som helst för att åka dit igen. Kanske gör jag också det. I juni planerar ju jag och ungdomsgänget i kyrkan att dra dit! Vill så gärna! Jag och Anna vill gärna till Paris i vår också! Så det blir kanske resor snart ändå. Börjar dock bekymra mig lite över pengar. Har därför den senaste veckan fixat CV och börjat lämna ut. Får hoppas att någon vill anställa mig!
Tänkte annars passa på att rekomendera The Maze Runner! Man skulle kunna säga att det är lite utav en mix mellan flugornas herre och hungerspelen. Den handlar om en kille som heter Thomas, och boken börjar med att han vaknar upp i en hiss och minns inget från hans tidigare liv (han är ca 17). Han vaknar upp på till ett samhälle med ca 20 ungdomar, alla är män. Alla har kommit dit på samma sätt som Thomas och har med tiden byggt upp ett samhälle. De bor liksom i en fyrkant med väggar runt om. Väggarna stängs varje natt och utanför väggarna är det som en labyrint. I labyrinten finns hemska djur/maskiner - grievers. Och det finns några i samhället "the runners" som försöker hitta en väg ut från labyrinten.
Det som jag gillade mest med boken var att det hände saker hela tiden. Och kanske måste man välja mellan fina beskrivningar och hög "fart" i läsningen, för den innehöll inga vackra beskrivningar eller poetiskt språk. Känner att jag faktiskt börjar tröttna lite på ungdomsromaner utav den anledningen. Men älskar att överaskas i böcker, och lite information om något kan förändra så mycket. Att världen skiljer sig så mycket från vår. Det som gjorde denna bok unik var att Thomas inte har något minne av något innan han vaknade upp i hissen. Människorna i det nya samhället är också ganska otrevliga och "orkar" eller kan inte svara på alla frågor som han ställer. Detta gör att läsaren successivt får veta mer och mer om stället som Thomas befinner sig på. Det är inte som i många andra dystopiska böcker, att det kommer en förklaring av hur världen är uppbyggd de första tio sidorna. Det gillar jag verkligen med boken. Ikväll såg jag filmen och blev så irriterad på hur mycket de ändrat? Hela ploten var ju annorlunda. Så har man sett filmen kan man verkligen läsa boken. Nu ska jag sova, hej!
vardag. | | Kommentera |
Upp